I turbulensen har han möblerat om i portföljen och viktat ned flera av techjättarna.
– Det går sällan rakt upp för alltid, säger han.
Teknikbolag världen över pressas på fredagen efter att Apple flaggat för kraftiga prishöjningar för att hantera stigande kostnader på minneschip och halvledare. Jättens aktie föll med över 6 procent på torsdagen och marknadsbedömare pekar på risken att det leder till en minskad efterfrågan på både konsumentprodukter och komponenter.
Även Amazons och Microsofts aktier backade tydligt i torsdagens handel och på Seoulbörsen föll chipbolagen Samsung och SK Hynix rejält på fredagsmorgonen, svensk tid.
Även fondförvaltaren Kristofer Barrett har det svettigt, men främst för att det europeiska högtrycket nått London där han har sitt kontor.
Temperaturen i tekniksegmentet på börsen är däremot både varm och kall, baserat på hans prognos. Barrett delar in bolagen i två kategorier: AI-vinnare och AI-förlorare. Det är i alla fall marknadens syn på dem här och nu.
– Vinsterna tillfaller fortfarande hårdvarubolagen, konstaterar han och syftar på globala jättar som Nvidia, TSMC och ASML, samt minnesbolagen vars aktiekurser har rusat det senaste året.
Kristofer Barrett
Lång bakgrund på Swedbank Robur, där han bland annat förvaltade den globala fonden Swedbank Robur Technology. Gick 2024 till den franska kapitalförvaltaren Carmignac för att ansvara för den globala aktieförvaltningen.
I år uppgår techfondens utveckling till drygt 40 procent. Sedan Barrett tog över fonden i juni skrivs utvecklingen till 87 procent. Det förvaltade kapitalet uppgår till cirka 7 miljarder kronor.
Halvledarbolaget Micron Technology, en minnestillverkare, krossade analytikerestimaten med sina kvartalssiffror som släpptes på torsdagen och aktien steg tvåsiffrigt i efterhandeln på USA-börsen.
– Vi visste att rapporten skulle bli bra, men den blev till och med lite bättre än väntat. Det här är en typisk bransch där man underinvesterade under några år. Sedan kom efterfrågan tillbaka, inte bara till tidigare nivåer, utan markant högre än någonsin tidigare på grund av AI. Man är beredd att betala mer och dessutom låsa in kontrakt, så att tillverkarna kan garantera försäljning flera år framåt, säger Barrett.
Den stora efterfrågan skapar dock problem i värdekedjan.
– Det här innebär ännu högre capex för hyperscalers. De får egentligen ingen direkt vinst av det, utan måste bara spendera mer pengar. Själva AI-utbyggnaden och användningen påverkas inte av att komponenterna blir dyrare. Det är alltså en värdeöverföring. Jag skulle hävda att marknaden redan har prisat in mycket av det. Värdet flyttas från användarna, alltså hyperscalers och molnbolag, till hårdvarusidan.
Hyperscalers
De stora teknikbolagen som bygger den globala infrastrukturen för molntjänster och AI, exempelvis Microsoft, Amazon, Google och Meta. För att möta den växande efterfrågan investerar de hundratals miljarder i datacenter, servrar och annan infrastruktur – så kallad capex (capital expenditures), eller investeringsutgifter.
Tesen är inte ny, även halvledarjättar som TSMC och ASML har kunnat höja priserna i den investeringsfrenesi som AI-utvecklingen skapat.
– Men minnestillverkarna är extrema. De har höjt priserna så mycket de bara kunnat, vilket också är logiskt eftersom de förlorar pengar i dåliga tider.
Barrett exemplifierar med Nvidia som kan höja priset med exempelvis 30 procent när de utvecklat ett nytt chip.
– Nu är det annorlunda. Det handlar i princip om samma produkt, men den blir ändå flera gånger dyrare. Då stiger komponentpriserna kraftigt.
Han ser samma trend i andra delar av halvledarsektorn, där bolag som tyska Infineon och fransk-italienska STMicroelectronics passar på att höja priserna.
– Det gjorde de även under covid. Så länge det fungerar är det förstås bra för dem. Men förr eller senare kommer ett överutbud och då faller priserna igen, säger han och fortsätter:
– Det kommer sannolikt att hända även på minnessidan. Frågan är bara om det sker snart eller längre fram.
Just nu pekar siffrorna rakt upp. Microns aktie har rusat 850 procent det senaste året, AMD:s 270 procent.
”Går sällan rakt upp för alltid” #
Belöningen för investerare som haft Nvidia, Broadcom eller TSMC i portföljen har inte varit lika stor. Nvidias uppgång i år ligger på blygsamma 6 procent.
– Delvis beror det på att de redan har tjänat enorma pengar och blivit väldigt stora bolag. De är fortfarande vinnarna i själva utbyggnaden. De tar en stor del av kakan, men de tar inte en allt större del av kakan just nu. Anledningen är att flaskhalsarna har flyttat till andra komponenter, säger Barrett.
Den stora utbyggnaden av datacenter och annan infrastruktur har dock skapat en oro som analytiker länge flaggat för: Hur stora investeringar krävs av de stora techjättarna?
– I slutändan handlar allt om en fråga: Hur bra är egentligen AI? Kommer det att förändra allt? Kanske.
Trots att Barretts fond kan visa upp en respektabel avkastning under året kallar han perioden tuff.
– Momentuminvesterare har presterat otroligt bra, eftersom de bara har följt trenden. När man har varit med länge vet man däremot att sådana här utvecklingar brukar vara cykliska. Man vet aldrig exakt när en cykel börjar eller slutar, men det går sällan rakt upp för alltid.
AI inte så fantastiskt – ännu #
Barrett säger att han de senaste veckorna viktat ned några av de bolag han gillar mest.
– Vi försöker fortfarande analysera bolagen utifrån kvalitet. Vilka har långsiktiga konkurrensfördelar? Vilka har skalfördelar? Den typen av faktorer. Men det har inte alltid varit de bolagen som utvecklats bäst på börsen. Vi har hängt med bra eftersom vi äger några av flaskhalsbolagen, men det finns också många bolag vi inte har ägt som har stigit betydligt mer.
Just nu tycks marknaden ta för givet att AI-utbyggnaden kommer fortsätta att accelerera, vilket i sig blir ett problem.
– Hyperscalers börjar straffas för sina ökade investeringar. AI är fantastiskt, men kanske inte riktigt så fantastiskt ännu som dagens investeringsnivåer förutsätter. Om investeringarna ska fortsätta öka med flera hundra miljarder dollar varje år blir frågan hur snabbt avkastningen faktiskt kommer. Jag har länge ställt frågan: investerar de här bolagen därför att de vill eller därför att de måste? Måste de göra det för att inte tappa sina konkurrenspositioner? Allt tyder på att det är det senare.
Det var en sak när det ”bara” handlade om några hundra miljarder dollar, nu ligger notan för techjättarnas investeringar på runt en biljon dollar tillsammans.
– Då blir det mindre självklart att AI kommer att ge så stor effekt så snabbt. Vi har ju sett liknande saker tidigare, säger Barrett och liknar det vid när internet lanserades och förändrade allt, men att effekterna av teknikskiftet slog igenom fullt ut flera år senare.
Förvaltaren reciterar analytikern Jackie Fenn, som i mitten av 90-talet lanserade teorin om hajpens cykel. Först kommer entusiasmen, sedan euforin. Därefter inser marknaden att utvecklingen inte går riktigt så snabbt som man hoppats. Då kommer besvikelsen.
Kan ske omvärderingar #
Barrett har minskat exponeringen mot Amazon, Microsoft och Meta, just på grund av de enorma investeringarna inom AI som bolagen aviserat.
– Vi lägger betydligt större vikt vid värdering än tidigare och tittar mycket på fritt kassaflöde. Många bolag utanför AI-sektorn ser faktiskt ganska attraktiva ut. Om AI inte förändrar allting omedelbart finns det många bolag som kan komma att omvärderas. Det betyder inte att vi tror på någon dramatisk börsnedgång. Snarare tror vi på en mer sidledes marknad, eller att tech utvecklas svagare än många hoppas. Vi försöker helt enkelt köpa bra bolag till rimliga priser.
Han känner sig mer trygg med sina två största innehav i fonden, taiwanesiska TSMC och Nvidia. Vad gäller hyperscalers ser Alphabet mest intressant ut.
– Google har en komplett vertikalt integrerad lösning, de har den egna modellen, molninfrastrukturen och hela ekosystemet.
Microsofts aktie har fallit drygt 25 procent i år. Inte bara på grund av bolagets tunga investeringar, utan också en oro för att AI-lösningar hotar deras affärsmodell.
– Jag tycker att marknaden överdriver riskerna på mjukvarusidan. På hårdvarusidan överdriver man möjligheterna. Om två till fem år kan bilden förstås se annorlunda ut. Men jag tror inte att de här bolagen försvinner eller tappar sin position över en natt. Det är också intressant att vi ännu inte ser några tydliga effekter i bolagens rapporter.
Barrett ser tecken på att vi befinner oss i en hajpad marknad, särskilt i USA.
– Det är mycket algoritmhandel och väldigt många privatinvesterare. Inget fel i det, men deras betydelse har ökat kraftigt. De påverkar marknaden mer än tidigare eftersom de står för en större del av kapitalet. Det bidrar också till de extrema kursrörelser vi ser, dessutom finns det mer belåning i systemet.
Förvaltaren säger sig vara lika orolig för att marknaden kan fortsätta rusa som att den kan falla.
– Historiskt vet vi hur sådana perioder brukar sluta.
Följ taggar
Finansiella instrument i artikeln
Relaterat #
Hämta EFN:s app för iOS och Android- gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd